"Den striktare förskrivningen kan förklaras av en attitydförändring hos föräldrar men framför allt av en mycket större medvetenhet hos läkare", säger Malin Grape. Foto: Ritzau Scanpix /Jonas Vandall Ørtvig

Antibiotika till barn minskar kraftigt

SVERIGE. Under perioden 2007-2017 minskade förkrivningen av antibiotika till barn i Sverige med 43 procent.
– Gällande barn har det funnits en mycket större andel onödig förskrivning, säger Malin Grape på Folkhälsomyndigheten till nyhetsbyrån Siren.

För hög förskrivning av antibitoika ökar risken för att bakterierna utvecklar en resistens. Enligt Malin Grape på Folkhälsomyndigheten har sjukvården arbetat aktivt med att få ner den onödiga förskrivningen, som framför allt återfinns bland yngre patienter och barn.

– Den striktare förskrivningen kan förklaras av en attitydförändring hos föräldrar men framför allt av en mycket större medvetenhet hos läkare, säger Malin Grape.

Samtidigt står det klart att antalet dygnsdoser antibiotika som skrivits ut till personer över 80 år har varit i det närmaste konstant de senaste tio åren.

– Vi lever längre men är inte nödvändigtvis friska längre. Äldre är en sårbar grupp som fortsättningsvis kommer att behöva behandlas med mer antibiotika jämfört med unga, säger Malin Grape.

Att motverka antibiotikaresistens helt och hållet är troligtvis omöjligt då bakteriernas försvarsmekanism är en del av evolutionen. Därför kan det uppstå en situation i framtiden där antibiotikan visar sig vara helt verkningslös.

– Det låter mörkt men man ska inte tappa hoppet. Man behöver hitta nya behandlingsmetoder och verkligen spara på de antibiotika vi har, säger Malin Grape

Publicerad 13 November 2018 00:00