Heléna Annadotter under en av många provtagningar på en för dagen orolig Finjasjö. Foto: Maja Ögren Andersson
Heléna Annadotter under en av många provtagningar på en för dagen orolig Finjasjö. Foto: Maja Ögren Andersson

Finjasjön på väg att bli en fräsch playa

Men tidig algblomning fortfarande ett problem

 Skriv ut   Dela  Dela

HÄSSLEHOLM. Finjasjön mår efter sju sorger och åtta bedrövelser idag ganska bra och är på väg att bli den playa som kommunens politiker drömt om. Vem kunde tro det när larmrapporterna duggade tätt och olika alternativ för att få sjön ren provades. Men fler utmaningar väntar. En av dem är att få bukt med den tidiga algblomningen.

Finjasjön har numera ett skyddsnät som borde vara alla sjöar förunnat. Finjasjöns Fiskevårdsförening, som har funnits sedan 30-talet, var den som slog larm om tillståndet i sjön först av alla. Avloppet från toaletterna i stan hamnade ju rätt i sjön. Aja baja, sa länsstyrelsen och protesterna ledde sedermera till det första reningsverket i slutet av 40-talet.

Idag finns också Finjasjögruppen som består av en rad olika intresseorganisationer med målsättningen att presentera förslag till lösningar som bidrar till att höja kvaliteterna i sjön. I gruppen finns Helène Annadotter och Johan Forssblad som rådgivare. De mäter regelbundet, på uppdrag av kommunen, tillståndet i flera av kommunens vatten, bland dem Finjasjön.

Kortfattat börjar följetongen om Finjasjön under 30- och 40-talen när problemen på allvar började uppmärksammas.

I mitten av 60-talet, då urbaniseringen bidrog till en ännu större belastning av sjön som slammade igen av blågröna alger, tog debatten om sjöns tillstånd ordentlig fart. Den var rik på fosfor som resulterade i icke önskvärd algblomning som gjorde den minst sagt olämplig som badsjö. 1977 byggdes ett av världens modernaste reningsverk som också tog hand om fosforen.

Men se, det räckte inte. Fosforen var lagrad i sediment och man ställdes inför ett nytt dilemma.

Ett muddringsprojekt, modell större, drogs igång, men avbröts eftersom effekten visade sig vara för dålig.

Kunde det vara fisken i sjön som orsakade den stora förekomsten av fosfor? Provfiske visade nämligen på stora mängder av mört och braxen.

Helèna Annadotter berättar:

-Vi gjorde försök med tio dammar med vatten från Finjasjön. I dammarna med fisk blev det algblomning, men inte dem utan fisk.

-Politikerna tog kunskapen till sig och 1992 började det första reduktionsfisket. På hösten plockades det upp 400 ton fisk. 1994 kunde man se effekterna. Den första juli badade bland andra en uppsluppen Curt Hjalmarsson, en av de tongivande politikerna i turerna runt Finjasjön, inför ett stort pressuppbåd.

Men det slutar inte här.

I slutet av 90-talet försämrades sjön igen. Det fiskades 100 ton vitfisk och läget förbättrades. 2009 kom dämmet till, det blev bättre utspädning av vattnet och viss förbättring.

Hösten 2009 tyckte fiskarna det fastnade mycket braxen i näten. Ett samarbete med Finland utmynnade i ny utfiskning med de allra bästa metoderna och på den vägen är det.

-Med regelbundna kontroller och grupper av engagerade människor som slår larm när något går fel är utsikterna för Finjasjön goda, spår Helène.

-Nästa utmaning blir att komma till rätta med algblomningen på försommaren, den tid då människor vill ta de första sommardoppen. En teori är att det beror på rik pollenförekomst. I höst ska vi diskutera åtgärder för att komma till rätta med den problematiken.

 

 

 

 

 

 


Publicerad: 16. augusti 2012 08:51
Dela på Facebook
Startsidan just nu