"Jag utsattes för svår gasning i luften och överlevde. Inte många har gjort det och kan berätta, säger flygkapten Niels Gomer som blev tillfälligt förlamad och var mycket nära att störta . Han vill att flygbolagen erkänner problemet och gör något åt det. Foto: Helene Nordgren
Dela
Tweet
Skriv ut
Skicka e-post

"Flygbolag mörklägger livsfarligt giftproblem"

Flygkapten Niels Gomer slutade flyga efter att han blev förlamad i cockpit



Aerotoxic Syndrome
”Aerotoxic Syndrome” är det inofficiella namnet som används för att beskriva de symtom som misstänks kunna uppstå efter inandning av kabinluft som innehåller rester av smörjoljor. Enligt föreningen Aerotoxic Association angriper gifterna det centrala nervsystemet som styr alla viktiga organ i kroppen. De neurologiska symtomen kan vara många och varierande, allt från andningssvårigheter till muskelryckningar och förlamningar. Det kan handla om såväl övergående som bestående besvär. Källa: aerotoxic.org

SKÅNE. Fyra kilometer från marken blev flygkapten Niels Gomer tillfälligt förlamad vid en flygning mellan Bromma och Sturup. 

- Även andrepiloten blev utslagen. Vi var sekunder ifrån att störta med 73 personer ombord. Jag kunde knappt röra mig. Räddningen var att jag kunde få på mig syrgasmasken. Några sekunder till och jag hade inte kunnat lyfta armen. Då hade vi störtat ner i havet, säger flygkapten Niels Gomer i Helsingborg.

Incidenten inträffade den 12 november 1999 med ett plan av modellen BAe 146 från Braathens Malmö Aviation.

Förorenad kabinluft

Enligt rapporten från Statens Haverikommission var orsaken att förarna tillfälligt påverkades av "sannolikt förorenad kabinluft".

- Problemet är inte åtgärdat. Det betyder att det är lika farligt att flyga nu som då.

De turbinoljor som används i flygplansmotorer misstänks vara orsaken. Oljorna innehåller bland annat organiska fosforföreningar som kan ge nervskador. Kabinluften tas in via kanaler intill flygplanets motorer. De heta oljorna kan då omvandlas till gaser som kan läcka in i kabinen om packningar i motorerna är slitna.

Symtom vid inandning tros kunna ge huvudvärk, illamående, sinnespåverkan och irriterade slemhinnor men kan också vara av allvarligare art såsom desorientering, synbortfall, andnöd och förlamning.

- När jag hade landat planet och gjorde en koll rann det ut olja från en av motorerna, säger Niels Gomer som är övertygad om att flera olyckor kan härledas till oljegaser.

-Piloter blir påtända av gaserna och vet inte vad de gör, får svårt att bedöma avstånd, och slår i backen precis före landning. Som flygolyckan mellan Cypern och Aten 2005 då piloterna förlorade medvetandet. Planet störtade norr om Aten och alla 121 ombord dog.

Fick inte veta

Majoriteten av planets passagerare sov djupt när planet landade på Sturup minns Gomer.

- Markpersonalen fick komma in och väcka dem. Vad jag vet så fick inte passagerarna veta vad som hade hänt. Tänk om någon fick bestående neurologiska skador...

Själv var han likblek, avtrubbad,  kallsvettig och darrig efter landning.

- Jag handskrev en rapport om incidenten. När jag läste den i efterhand förstod jag knappt vad där stod. Det var bara kråkfötter.

Inga prover togs

Det togs varken några blodprover eller utfördes några läkarundersökningar på de båda piloterna efter olyckan.

Niels Gomer flög under flera år fraktflyg med BAe 146 och upplevde många gånger en stor trötthet och plåtsmak i munnen.

- Alla som flög den flygplansmodellen har råkat ur för det här. Ibland somnade kapten.

Under de senare åren som pilot var han ständigt täppt i näsan och saknade luktsinne. Polyperna opererades bort.

- Det var ett vanligt problem bland piloter. Vi kände inte om det luktade olja i cockpiten. Inte någonstans står det att en pilot måste ha ett bra luktsinne. När jag slutade som pilot började världen dofta igen.

Ville inte tillbaks

Han slutade flyga 2006.

- Jag mådde inte bra. Ville inte tillbaks.

Att gå från en pilotlön till noll kronor i inkomst var tufft.

- Försäkringskassan vägrade att ge mig ersättning. Jag är otroligt tacksam för att min hustru har varit så förstående.

Numera driver han en maskinentreprenadsfirma i Helsingborg. Ibland saknar han livet som pilot.

- Det var ett roligt jobb. Ett av de bästa man kan ha. Men som som befälhavare ombord vill jag kunna garantera säkerheten för passagerarna. Det kan jag inte som det är nu. Jag har tappat respekten för flygindustrin.

Isolera felen

Han önskar att flygbolagen erkänner att det finns ett problem med luften ombord och att det installeras gasdetektorer. Och att det utarbetas handlingsplaner så att felen kan isoleras.

- Det kommer aldrig att hända. För då erkänner flygbolagen att problemet finns.

Att dörren till cockpit är låst är en eftergift för att motverka flygplanskapningar.

- Det är bättre att den är öppen. Gasincidenter är vanligare än kapningar.

- Jag är också besviken på svenska myndigheter. Att de inte tar det här problemet på större allvar. Vi ligger så långt efter andra länder som USA, England och Australien när det gäller kunskap och forskning på det här området.

- Det finns skäl att forska mer om detta, säger Henrik Elinder som utredde tillbudet 1999 för Statens Haverikommission.

- Fenomenet kan påverka besättningen på två sätt. Dels den långtidsexponering som personalen kan utsättas för av giftiga gaser med låg koncentration och som är ett arbetsmiljöproblem och dels de eventuellt monumentala chocker av giftiga gaser med hög koncentration som kan påverka förarnas förmåga att säkert genomföra flygningen och är ett flygsäkerhetsproblem. Giftiga gaser i sådan koncentration i kabinluften är mycket ovanligt men när det inträffar är det allvarligt, säger Elinder.

Saknas kunskaper

Vid utredningen försökte man provocera fram samma skeende men lyckade inte. Än idag vet man inte exakt vad det var som hände. I rapporten uppges det att kunskaper saknas vad det gäller smörjoljors reaktion vid mycket höga tryck och temperaturer samt deras inverkan på människors hälsa. Vidare lämnades en rekommendation att handlingsplaner vid liknande tillbud bör upprättas och att det forskas mer på området.

På den ansvariga myndigheten, Transportstyrelsen, säger Matti Riikonen:

- Det ska finnas nödchecklistor för detta hos alla flygbolag.

På Malmö Aviation säger vd Bengt Roswall:

- Vi har ingen erfarenhet av någon problematik på detta området och jag känner inte till att vi har fått några handlingsplaner från Transportstyrelsen.


Niels Gomer fick på sig syrgasmasken i sista stund. Bilden är från dokumentärfilmen
Niels Gomer fick på sig syrgasmasken i sista stund. Bilden är från dokumentärfilmen "Angel Without Wings" av den brittiska flygkaptenen Tristan Loraine. I filmen finns en rekonstruktion av händelsen i luftrummet ovanför Sturup.

Publicerad: 18. januari 2012 09:30
¨
Läs också:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få lokala nyheter
från Lokaltidningen Hässleholm

Startsidan just nu
Politiken
Mest lästa
Ekstra Bladet
Senaste nytt
Ekstra Bladet
Mest lästa