Det svenska engagemanget att hjälpa andra människor ligger rätt stabilt, säger Håkan Johansson, professor i socialt arbete. Foto: Ulrika Oredsson

Det svenska engagemanget att hjälpa andra människor ligger rätt stabilt, säger Håkan Johansson, professor i socialt arbete. Foto: Ulrika Oredsson

Professor:

Därför vill vi hjälpa andra människor

Av
Claes Nordström

FILANTROPI. Vad är det som gör att människor frivilligt hjälper andra? Vi frågade Håkan Johansson, professor i socialt arbete.

En hjälpande hand, ekonomisk stöttning och ideellt arbete i föreningslivet för att hjälpa andra. Varför visar människor egentligen medmänsklighet mot andra av frivillighet?

Håkan Johansson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan och Lunds universitet nämner tre huvudskäl till varför människor visar sin goda sida.

– Det handlar om några olika saker skulle jag vilja säga. Dels att man vill göra en insats, man tycker saker är fel eller att man tycker att människor inte ska behöva lida eller leva under odrägliga förhållanden. Ett annat är att man har en politisk uppfattning, att samhället borde vara på ett visst sätt och att man försöker påverka samhället i rätt riktning, säger han och fortsätter:

– Ett tredje skäl är att det är en del av sitt naturliga sociala nätverk och identitet där man engagerar sig för social medmänsklighet, till exempel i en förening, säger han och understryker att dessa i praktiken givetvis blandas och skiftar från person till person varför man engagerar sig.

Hur har det här fenomenet förändrats över tid?

– Det ligger faktiskt rätt stabilt. Det finns en forskargrupp i Stockholm som gjort mätningar på det här över tid där man tittat just på det sociala engagemanget.
När det blir samhällsomvälvande händelser sker ofta en snabb mobilisering.

– I höst har vi sett ett starkt engagemang av både enskilda och organisationer runt flyktingfrågan. Där kan man se stark mobilisering i såväl Skåne som på andra platser i landet där människor gör snabba insatser.

Den digitala utvecklingen har gjort det lättare att engagera sig, exempelvis genom sociala medier, något man kan se då det bildas lösa nätverk runt en specifik brinnande fråga.

– Det gör att det blir lättare att engagera sig, samtidigt så blir man i den formen inte lika insyltad eller indragen. Å andra sidan kan man se att det exempelvis blivit svårare att få folk att engagera sig i föreningsstyrelser.

I grund och botten är det svenska engagemanget rätt stabilt i jämförelse med andra länder, säger Håkan Johansson och nämner de nordiska länderna där engagemanget generellt är stort. Vår historik av folkrörelsesverige är en bidragande orsak.

Så du är inte orolig att medmänskligheten håller på att tyna bort?

– För mig är det en för svår fråga. Men i den forskning jag håller på med så tror jag inte det.

LÄS MER: Rösta fram Årets lokala vardagshjälte 2015

Publicerad 13 January 2016 05:00