Henrik Brink, vd på Hässleholms Vatten AB vill, satsa mer på att förnya ledningsnätet. Foto: Maja Ögren Andersson

Henrik Brink, vd på Hässleholms Vatten AB vill, satsa mer på att förnya ledningsnätet. Foto: Maja Ögren Andersson

Få råttor i avloppet men fettet ställer till problem

Av
Maja Ögren Andersson

HÄSSLEHOLM. Risken att en råtta kravlar sig upp ur toalettstolen är i det närmaste obefintlig i Hässleholm. Däremot ställer fettet till med problem i avloppsledningarna. – Det är främst restaurangerna som slarvar, som enskild person är det inte så mycket man kan göra, säger Henrik Brink, vd på Hässleholms Vatten AB i Hässleholm.

Någon råttinvasion, liknande den i storstäderna, har det aldrig varit tal om i Hässleholms avlopp.
– Visst finns det råttor och vi har kontinuerlig råttbekämpning, både med bete som innehåller råttgift och även med en mekanisk metod där en värmekamera känner av kroppsvärmen från råttor och de slås ihjäl med en speciell konstruktion. Efter sommaren 2011 fick vi göra stora insatser och fick också bukt med problemen.

Nej, i Hässleholm är det inte råttor som är problemet. Det är den myckna fettmängden som täpper till rören och orsakar besvärliga stopp. Och det är ett växande problem. Henrik Brink tycker att det slarvas med fettavskiljningen. 
 – Ett problem som vi sätta fokus på att få bukt med, säger Brink som annars tycker att de 30 000 invånarna som reningsverket betjänar i stort sett sköter sig bra.
– När det gäller fettet så kan man som privatperson hälla stekflott och liknande i ett kärl som sedan läggs i brännbart. Men där är det som sagt restaurangerna som är de största bovarna.

I Hässleholm tas dricksvattnet från grundvattnet, inte från ytvatten, till exempel från en sjö, som är fallet på många andra platser. Det gör att risken för ett parasitangrepp, likt det i Östersund, är ytterst minimal. 
Hässleholms vatten, som är ett kommunalt bolag, har tre huvudsakliga uppgifter. De producerar och distribuerar dricksvatten, omhändertar spillvatten (avloppsvatten) och tar också hand om dagvattnet (regnvatten, vatten från stuprännor och dylikt).
Det finns två stora vattentäkter i området, Ignaberga och ett område väster om Tyringe. Områden som man är rädda om.

– När det gäller skyddet av vattentäkter så bearbetas Trafikverket kontinuerligt för att båda göra dikena tätare och sätta upp fysiska skydd vid vägarna så man undviker att få till exempel diesel i täkten vid en olycka. Det är ett viktigt arbete som vi måste se till blir gjort, säger Brink.
Något som det också jobbas hårt för just nu är att kunna använda slammet från reningsverket till gödsel på åkrarna. Det finns ett certifieringssystem och målet är att klara dess gränsvärden. Idag körs slammet till tippen där det används till sluttäckning av deponi.

Publicerad 24 January 2013 14:21