Magnus Esbjörnsson är överläkare vid strokeenheten i Hässleholm. FOTO: PRIVAT

Magnus Esbjörnsson är överläkare vid strokeenheten i Hässleholm. FOTO: PRIVAT

Otillräcklig rehabilitering för äldre strokedrabbade

Av
Åsa Borglin

HÄSSLEHOLM. Av de 65 plussare i kommunen som har drabbats av stroke, tycker mer än hälften att de ett år senare, inte har fått sina behov av rehabilitering tillgodosedda. Det är den högsta andelen i Skåne jämfört med övriga kommuner. I år kommer dock ett nytt vårdprogram där ett gemensamt arbetssätt ska stärka rehabiliteringen.
Statistiken som visar på 52 procent äldre som inte är nöjda med rehabiliteringen kommer från Socialstyrelsens öppna jämförelser mellan Sveriges kommuner av vård och omsorg av äldre och gäller 2012-2014.
Tittar man på siffrorna från kvalitetsregistret Riks-Stroke är andelen missnöjda äldre lägre, knappt 30 procent, med en av skillnaderna att frågan ställts kortare tid efter själva stroken.
– Oavsett är även 30 procent lite för många som inte är nöjda, säger Magnus Esbjörnsson, överläkare vid strokeenheten i Hässleholm.
Han är med i en regional expertgrupp som på uppdrag av Region Skåne håller på att arbeta fram ett nytt vårdprogram som ska jämna till de variationer som finns mellan olika verksamheter i olika kommuner när det kommer till rehabilitering och att förebygga ny stroke hos strokepatienter.
– Motivet är att vi har sett att det i dag är alltför spretigt och för stora skillnader, och att det därför behövs regionala riktlinjer som framförallt kommer att beröra primärvården och kommunernas omsorgsverksamhet.
Magnus Esbjörnsson förklarar att det dock är svårt att exakt definiera vilken typ och vilken mängd av rehabilitering en strokedrabbad bör ha rätt till, men att de försöker lägga det på en rimlig nivå.
– Rehabiliteringsbehovet skiljer ju sig från person till person beroende på vilket problem det handlar om, exempelvis svårighet att förflytta sig, svårighet att svälja, och så vidare.
Klart är att rehabiliteringen kräver en välutvecklad samverkan mellan många olika professioner som sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, neuropsykolog, kurator och dietist.
– Stroke brukar utgöra exempel när den mest komplexa vårdkedjan ska beskrivas och är den enskilda sjukdom i Sverige som genererar flest vårddagar, säger Magnus Esbjörnsson.
Målsättningen är att det nya vårdprogrammet ska vara klart efter sommaren. Sedan ska det godkännas på politisk nivå.

Publicerad 01 June 2016 06:00